publicerad: 2021  
abakus abakusen abakuser
abak·us·en
substantiv
a´bakus el. ab´akus el. a`bakus
1 kulram
belagt sedan 1903; av lat. ab´acus, grek. ab´ax 'platta; räknebräde'
2 (kvadratisk eller rektangulär) platta som kröner ett kapitäl och där ovanförliggande byggnads­del vilar; särsk. i klassisk kolonn­ordning
belagt sedan 1836