publicerad: 2021  
ack
interjektion
● något hög­tidligt sorgligt att säga som ut­tryck för sinnes­rörelse, ofta lättare ve­mod
ack ja, tiden går; vi hade väntat oss en fin match, men ack ...
belagt sedan senare hälften av 1400-talet eller början av 1500-talet (H[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckare); fornsvenska akh; ev. lånat av lågtyska ach med samma betydelse
Ack i Arkadien även jag har varit,
Varit där länge, varit där förgäves. Gunnar Wennerberg, Gluntarne (1849–51), nr 17