publicerad: 2021  
1arla
ar·la
adverb
a`rla
ålderdomligt tidigt på morgonen
MOTSATS särla
hon arbetade från arla om morgonen till särla om kvällen
belagt sedan 1000-talet (runsten, Mästerby, Gotland (Sveriges runinskrifter)); runform arla, fornsvenska arla, bildat till ar 'tidigt'; jfr ur­sprung till särla
Herkules arla stod upp en morgon i första sin ungdom.
Georg Stiernhielm, Herkules (ca 1650)
2arla ingen böjning
ar·la
adjektiv
a`rla
ålderdomligt tidig om morgon
i arla morgon­stund
belagt sedan 1685; se ur­sprung till 1arla