publicerad: 2021  
band bandet, plural band, bestämd plural banden
band·et
substantiv
1 remsa för bindning, fast­hållning eller samman­hållning
buntband; gummiband; sidenband; strumpeband
(i) band
ett skärt band kring bunten med brev; leda hunden i band
äv. ut­vidgat om remsa, ring eller dylikt med prydande funktion
bandrosett; armband; halsband
hon försåg kransen med ett vackert band
äv. bildligt, spec. om något som fjättrar el. hindrar
lossa träldomens band
spec. äv. om något som förenar
landet har traditionellt starka band till USA; hon har kapat banden med sin familj
spec. medicin
efter olyckan fick hon gå med armen i band flera veckor
knyta hymens band gifta sigpingst­afton är av tradition en dag då många par väljer att knyta hymens band
lossa tungans band ur­sprungligen biblisktbli fri­språkigett par glas vin fick dem snart att lossa tungans band
lägga band på någon/något kontrollera någon/någothon blev väldigt arg men försökte lägga band på sig; arkeologerna hade svårt att lägga band på sin glädje när de in­såg vilket fynd de grävt fram
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska band; till 1binda 1
2 rörlig, änd­lös slinga för transport eller bearbetning
trettio år av sitt yrkes­liv stod han vid löpande bandet i ortens största fabrik
på löpande band i stor mängd och i snabb följdi industrialismens slutfas revs arbetarbostäder på löpande band; mål­vakten radade upp säkra räddningar på löpande band
belagt sedan 1878
3 magnetiserbar remsa för informations­lagring dvs. för lagring av ljud, bilder eller dylikt
bandinspelning; kassettband; magnetband
() band
spela in på band
backa bandet gå till­baka i tidengjort var gjort, det gick inte att backa bandet i det här läget
belagt sedan 1947
4 vanligen i sammansättn. lång­sträckt, jämn­brett om­råde
JFR remsa
kustbandet
spec. frekvens­område
kortvågsbandet
spec. äv. i bräd­spel kombination av flera brickor på samma fält
belagt sedan 1697
5 vanligen i sammansättn. fast hinna eller sträng som förbinder ben
äv. något ut­vidgat
röstband; stämband
belagt sedan 1578
6 sammanhållande konstruktions­del vanligen horisontell; anv. t.ex. vid hus- el. skeppsbyggnad
belagt sedan 1730
7 pärmar och rygg på bok
JFR bokband
ett band (av något)
halv­franskt band
äv. in­bunden bok spec. om så­dan som in­går i bok­serie
sjätte bandet av National­encyklopedin
belagt sedan 1655
8 grupp som är organiserad för visst syfte spec. musik
coverband; jazzband
hon spelar trummor i ett band; de bestämde sig för att starta ett band ihop
spec. äv. kriminellt något ålderdomligt
JFR liga 1
förbrytarband
äv. helt all­mänt skämtsamt grupp personer
nu är vi samlade hela bandet
belagt sedan 1741; av tyska Bande, franska bande 'trupp; följe'; av germ. urspr. och besläktat med band 1