publicerad: 2021
bekantskap
bekantskapen bekantskaper
be·kant·skap·en
substantiv
[-kan´t-] 
1
knappast plur.
närmare kännedom om de viktigare egenskaperna hos person el. (ofta) sakförhållande
JFR
förtrogenhet
en flyktig bekantskap; stifta bekantskap med de nya grannarna
belagt sedan 1799
2
personlig kontakt av inte tillfälligt slag, med person el. företeelse
bekantskap (med någon)
bekantskap (mellan några)
hon skulle vilja återknyta bekantskapen med sina gamla kursare; det är svårt att säga mycket om henne efter en så kort bekantskap; han har sagt upp bekantskapen med sin förre kompanjon
○
äv. om föremålet för den personliga kontakten
han är en uppfriskande bekantskap
belagt sedan 1709
Bekantskap önskas med äldre bildad herre.
Titel på diktsamling av Kristina Lugn (1983)
