publicerad: 2021  
beklaga beklagade beklagat
verb
bekla´ga
ut­trycka ledsnad eller olust över någon oönskad händelse etc.
JFR ångra
någon beklagar någon/något/sats
någon beklagar någon
någon beklagar något
någon beklagar sats
jag beklagar sorgen; hans beslut är att beklaga; man måste beklaga att över­sättaren slarvat; jag är den förste att beklaga att NN inte blev om­vald
äv. med av­seende på person som drabbats av något oönskat ut­trycka del­tagande med
man måste beklaga henne från rent med­mänskliga utgångs­punkter
belagt sedan 1477 (refl.; (Stockholms Stads Tänkeböcker)) fornsvenska beklagha; av lågtyska beklagen med samma betydelse; jfr ur­sprung till klaga
beklagabeklagande