SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

benbrott ben­brottet, plural ben­brott, bestämd plural ben­brotten

ben|­brott·et

substantiv

be`nbrott

● (skelett)brott på ben så­väl nedre extremitet som annat skelett­ben

SYN. ²fraktur

gipsa ett ben­brott; det blev många ben­brott i skid­backarna

belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen); fornsvenska benbrut, benbrot

SO

Alfabetisk lista

2bena verb
  bena upp verb
  bena ut verb
  benaska subst.
  benbildning subst.
  benbrott subst.
  benbrott (ben)
  benbrott (brott)
  benchmarking subst.
  benediktin subst.
  benediktinerkloster subst.

  Till   alla ordböcker