publicerad: 2021
berättare
berättaren, plural berättare, bestämd plural berättarna
be·rätt·ar·en
substantiv
1
person som berättar om händelseförlopp eller dylikt
berättare (av något)
○
särskilt om figur i roman, teaterpjäs etc. som har uppgiften att berätta
i Skattkammarön är Jim Hawkins berättare
belagt sedan 1804
2
författare som främst skriver berättande prosa med mycket (yttre) handling etc.
berättare (av något)
stora svenska berättare som Vilhelm Moberg och Jan Fridegård
○
äv. om person med fallenhet för att berätta
det är roligt att lyssna på honom – han är en så god berättare
belagt sedan ca 1805