publicerad: 2021  
berättare berättaren, plural berättare, bestämd plural berättarna
be·rätt·ar·en
substantiv
berätt´are
1 person som berättar om händelse­förlopp eller dylikt
berättare (av något)
○ sär­skilt om figur i roman, teater­pjäs etc. som har upp­giften att berätta
i Skattkammarön är Jim Hawkins berättare
belagt sedan 1804
2 författare som främst skriver berättande prosa med mycket (yttre) handling etc.
berättare (av något)
stora svenska berättare som Vilhelm Moberg och Jan Fridegård
○ äv. om person med fallenhet för att berätta
det är roligt att lyssna på honom – han är en så god berättare
belagt sedan ca 1805