publicerad: 2021
beröm
berömmet
be·römm·et
substantiv
●
positivt utlåtande om någon prestation
självberöm
beröm (för något/att+verb/sats)
beröm (för något)
beröm (för sats)
beröm (för att+verb)
han fick beröm för sin insats; hennes insatser förtjänar högt beröm; en lärare som sällan slösar med berömmet
○
spec. i äldre betygssystem
med beröm godkänd, dvs. AB
belagt sedan ca 1650;
till
berömma