publicerad: 2021  
beskyddare beskyddaren, plural beskyddare, bestämd plural beskyddarna
be·skydd·ar·en
substantiv
beskydd´are
person som ger beskydd åt någon el. något, särsk. av moraliskt el. andligt slag
beskyddare (av någon/något)
beskyddare (av någon)
beskyddare (av något)
den svenska idrottens höge beskyddare; de förtryckta djurens beskyddare
ibland med bi­betydelse av förmynderi eller dylikt
beskyddarmin
belagt sedan 1544