SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 beskylla beskyllde beskyllt, presens beskyller verb beskyll´a ● anklaga JFR klandra någon beskyller någon (för något/att+verb/sats) någon beskyller någon (för något) någon beskyller någon (för sats) någon beskyller någon (för att+verb) bortalagets tränare beskyllde domaren för partiskhet; han blev beskylld för att fuska ○ ofta ironiskt man kan inte beskylla honom för blygsamhet belagt sedan 1654; jfr ursprung till skylla beskyllabeskyllande, beskyllning SO Alfabetisk lista beskydda verb beskyddare subst. beskyddare (beskydda) beskyddarinstinkt (instinkt) beskyddarmin (beskyddare) beskylla verb beskyllning subst. beskåda verb beskådan subst. beskådande subst. beskäftig adj. Till alla ordböcker
