publicerad: 2021  
beskylla beskyllde beskyllt, presens beskyller
verb
beskyll´a
anklaga
JFR klandra
någon beskyller någon (för något/att+verb/sats)
någon beskyller någon (för något)
någon beskyller någon (för sats)
någon beskyller någon (för att+verb)
borta­lagets tränare beskyllde domaren för partiskhet; han blev beskylld för att fuska
ofta ironiskt
man kan inte beskylla honom för blygsamhet
belagt sedan 1654; jfr ur­sprung till skylla
beskyllabeskyllande, beskyllning