publicerad: 2021  
betrycka betryckte betryckt, presens betrycker
be·tryck·er
verb
betryck´a
● verka nedstämmande på någon
något betrycker någon
skol­arbetet betryckte honom allt­mer
belagt sedan 1824; av lågtyska bedrucken med samma betydelse; jfr ur­sprung till trycka