publicerad: 2021  
betryckt neutrum betryckt, bestämd form och plural betryckta
be·tryck·ta
adjektiv
betryck´t
som känner djup ned­stämdhet
betryckt (av/över någon/något/att+verb/sats)
betryckt (av någon)
betryckt (av något)
betryckt (av sats)
betryckt (av att+verb)
betryckt (över någon)
betryckt (över något)
betryckt (över sats)
betryckt (över att+verb)
han var betryckt över sin oförmåga att trösta och hjälpa
äv. om handling och dylikt
hans betryckta upp­syn
äv. som vållar ned­stämdhet
en betryckt situation
belagt sedan 1791