publicerad: 2021
betryckt
neutrum betryckt, bestämd form och plural betryckta
be·tryck·ta
adjektiv
●
som känner djup nedstämdhet
betryckt (av/över någon/något/att+verb/sats)
betryckt (av någon)
betryckt (av något)
betryckt (av sats)
betryckt (av att+verb)
betryckt (över någon)
betryckt (över något)
betryckt (över sats)
betryckt (över att+verb)
han var betryckt över sin oförmåga att trösta och hjälpa
○
äv. om handling och dylikt
hans betryckta uppsyn
○
äv.
som vållar nedstämdhet
en betryckt situation
belagt sedan 1791