publicerad: 2021  
brånad brånaden
brån·ad·en
substantiv
brå`nad
något hög­tidligt (stark) köns­drift
en hektisk brånad
belagt sedan 1430–50 (Fem Mose böcker); 1650 i nuv. form; ut­vidgad form av fornsvenska bruni, broni 'brand; låga; brånad'; nära besläktat med brinna