SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

ensamseglare [en`-äv.e`n-] substantiv ~n äv. vard. ensamseglarn, plur. ~, best. plur. ensamseglarna en·sam|­segl·ar·en●person som seglar ensam vanligen över större havs­område sjö.yrk.en ensamseglare mitt ute på Atlantensedan 1968

SO

Alfabetisk lista

  ensambo subst
  ensamcell subst
  ensamförsörjare subst
  ensamhet subst
  ensamrätt subst
  ensamseglare subst
  ensamstående adj
  ensamvarg subst
  ensartad adj
  ense adj
  ensemble subst

  Till   alla ordböcker