SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 duglighet dugligheten substantiv du`glighet ● det att vara duglig JFR förmåga 1, kompetens 1 visa prov på sin duglighet; bevisa sin duglighet; sockerbetans duglighet som foder till vilda djur har kommit att ifrågasättas belagt sedan 1619 SO Alfabetisk lista duggregn subst. duggregn (regn) duggregna verb duggregna (regna) duglig adj. duglighet subst. duk subst. duka verb duka av verb duka under verb duka upp verb Till alla ordböcker