publicerad: 2021  
1en neutrum ett
räkneord
en´
1 grund­talet som an­ger an­talet av något före­kommande men inte upp­repat
enarmad; enbent; tjugoen
ett, två, tre; sju gånger ett är sju; Prinsgatan ett; ett hundra; Tusen och en natt; en eller ett par fina chanser
○ äv. med ton­vikt på den mycket lilla mängden
i ett fall på hundra; en dans kunde han väl ha fått
○ äv. substantiverat om (bara) en individ eller dylikt
det är inte ens fel att två träter
○ äv., ofta i sammansättn. el. av­ledningar, med ton­vikt på det att vara av samma slag, in­gå i samma helhet m.m. (negativt el. positivt)
enformig; enhet; enhällig; enstämmig
tröjan och byxorna går i ett
○ äv. (i sammansättn. el. av­ledningar) med ton­vikt på ensamhet
enrum; ensak; ensam; envig
○ äv. försvagat i många ut­tryck
i ett kör; på en gång
en men ett lejon se lejon
en och en en i tagetde leddes fram till vakterna en och en för kroppsvisitering
en åt gången se gång
ett tu tre plötsligttio minuter från slutet fick de en spelare ut­visad och ett tu tre låg de under med 2-0
för en gångs skull se skull
halv ett (två, tre etc.) se halv
i ett (i ett) ideligentelefonen ringde i ett
stup i ett se stup
vara nummer ett se nummer
belagt sedan 1000-talet (t.ex. runristad berghäll, Hilleshög, Uppland); vanligen runform ain 'en; ensam', fornsvenska en; gemensamt germanskt ord av indoeur. urspr.; jfr lat. u´nus 'en', grek. oinos´ 'etta på tärning'
2 någon
SE någon 1
det är lätt att säga för en som du; du är just en skön en
○ äv. ut­görande ett av leden i alternativ eller dylikt
en tycker si och en annan tycker så; i ett eller annat av­seende
en för alla, alla för en uttr. för ömse­sidig lojalitet: vårt motto är en för alla, alla för en och det är så vi har nått fram­gång
en och annan några (få)showen bjöd på en och annan över­raskning
var och en se var
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
2en neutrum ett
artikel
en´
● som här an­tas vara okänd t.ex. genom att inte tidigare ha varit om­talad; s.k. framförställd obestämd artikel
JFR 1den
en snickare med en såg i handen; en äkta Picasso; ett sönder­bombat land; nu tar vi en öl; har ni sett till min hund, en stor med ljus päls?; vad är det för en bok du läser?
○ ibland själv­ständigt (och efter­ställt) vid upp­repning el. hän­visning till något som fram­går av samman­hanget
en sång, en sällsam en; hon är en pratsam en
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); se ur­sprung till 1en 1
3en ens
pronomen
en´
● en person i all­mänhet mest som objekt (el. genitiv­attribut)
JFR 2man, någon 1
kärlek gör en glad; för ens eget bästa
○ äv. som subjekt var­dagligt el. dialektalt
en kan inte all­tid tiga
belagt sedan ca 1452 (Nya eller Karls-Krönikan); se ur­sprung till 1en!!
En gör så gott en kan. Yttrande till­skrivet fotbollsspelaren Ralf Edström
4en
adverb
en´
● var­dagligt ungefär det an­givna värdet
vi var nog en tio tolv stycken; budgeten är på så där en 60 miljoner
belagt sedan 1495 (brev från Knut Posse i finska Viborg om belägringen av staden (Arwidsson)); se ur­sprung till 1en!!
5en enen enar
en·en
substantiv
e´n
● en buske eller ett träd som har tätt gren­verk, vassa barr och klot­runda, dagg­blåa bär och som växer i torra backar och dylikt; till­hörande familjen cypress­växter
JFR cypress
enbuske; enris; enruska; dvärgen; träden
en och ljung växte på åsen
○ äv. om mot­svarande (sega och harts­doftande) virke ene
en smör­kniv av en
○ äv. om när­besläktade arter
ensläktet
belagt sedan ca mitten av 1400-talet (Läke- och örte-böcker); fornsvenska ene(r); av ovisst urspr.