SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
fa`bla verb ~de ~t fabl·arprata löst och ofta utan att hålla sig till sanningen (med­vetet el. o­medvetet) komm.JFRcohyponymfantiseracohyponymfabulera han fablade om långa resor som han skulle ha gjort i sin ungdomfabla (om ngn/ngt/att+V/SATS)sedan 1896Subst.:vbid1-145861fablande