SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 1förmena förmenade förmenat verb förme´na ● inte tillåta eller unna att åtnjuta JFR missunna förmena någon något/att+verb förmena någon något förmena någon att+verb befolkningen förmenades elementära mänskliga rättigheter belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska formena; till 2men!! förmenaförmenande 2förmena förmenade äv. förmente, förmenat äv. förment, presens förmenar verb förme´na ● något ålderdomligt uttrycka som sin åsikt JFR anse förment någon förmenar sats ○ ibland med avseende på person (ofta refl.) han förmenade sig ha rätt belagt sedan 1484 (Josua bok, Domare boken); fornsvenska formena 'förmoda; anse'; till mena förmenaförmenande SO Alfabetisk lista förmedlare subst. förmedlare (förmedla) förmedling subst. förmedveten adj. 1förmena verb 2förmena verb förmenande subst. förment adj. förment (förmena) förmer adj. förmer (mer) Till alla ordböcker
