SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 habilitet habiliteten hab·il·itet·en substantiv habilite´t ● det att vara habil hans något opersonliga habilitet belagt sedan 1835 SO Alfabetisk lista habegär subst. habegär (begär) habil adj. habilitera sig verb habilitering subst. habilitet subst. habilitet (habil) habit subst. habitat subst. habitué subst. habituell adj. Till alla ordböcker