publicerad: 2021  
habit habiten habiter
hab·it·en
substantiv
habi´t
● ålderdomligt el. skämtsamt klädsel spec. om kostym eller dylikt
belagt sedan 1614; av franska habit med samma betydelse; av lat. hab´itus 'hållning; ut­seende; dräkt', till habe´re 'ha; hålla'; jfr deshabillé