publicerad: 2021  
hän
adverb
[hä´n] äv. [hän´]
● ofta något hög­tidligt bort
hän mot ett av­lägset mål
○ ofta försvagat, med funktion av rent utfyllnads­ord (äv. bildligt) ofta ut­talat med kort vokal
vart ska du hän?; många undrade vart det skulle bära hän med jorden efter klimat­förändringarna
○ äv. i fråga om tidsförhållanden och bildligt
hänvändelse
händelsen pekar hän mot en ny tid; hon gav sig helt hän åt musiken
belagt sedan ca 1452 (Nya eller Karls-Krönikan); fornsvenska hen; dels samman­dragning av hädan, dels av lågtyska hen 'bort'