publicerad: 2021  
högform ingen böjning
hög|­form
substantiv
hö`gform
● bästa tänkbara kroppsliga till­stånd särsk. med tanke på förmåga till idrotts­prestationer
(i) högform
hon kom i hög­form lagom till OS
○ äv. i fråga om annan prestations­förmåga
hela revy­truppen var i hög­form och publiken stortrivdes
belagt sedan 1929