publicerad: 2021  
idyll idyllen idyller
idyll·en
substantiv
idyll´
● miljö som tycks präglad av enkelhet och från­varo av mot­sättningar och problem och som ofta är orörd av industrialisering och dylikt
småstadsidyll; sommaridyll
en villa­förort som är rena idyllen; i Fridas visor fram­står "Lilla Paris" (Vänersborg) som en tjusande idyll
○ äv. om situation av liknande slag
livet på den gamla goda tiden var ingen idyll
○ äv. om mot­svarande konstnärliga fram­ställning, sär­skilt om en viss litterär genre
herdeidyll
belagt sedan 1781; via lat. av grek. eidyll´ion 'liten (idyllisk) dikt', eg. 'liten bild'; jfr ur­sprung till idol
Från idéer till idyll. Titel på bok av Herbert Tingsten (1966); med tesen att skillnaderna mellan de klassiska politiska ideologierna tenderar att suddas ut i det moderna sam­hället