SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 klängranka klängrankan klängrankor kläng|rank·an substantiv kläng`ranka ● klängande ranka ○ ofta bildligt osjälvständig och efterhängsen person mest om kvinna i förhållande till man belagt sedan 1892 SO Alfabetisk lista klänga sig verb klängbärande (klänge) klängböna (klänga) klänge subst. klängig adj. klängranka subst. klängväxt subst. klängväxt (klänga) klängväxt (klänge) klänning subst. klänningsfåll (klänning) Till alla ordböcker