publicerad: 2021  
knirka knirkade knirkat
verb
knir`ka
● ge ifrån sig ett knirk
något knirkar
vagns­hjulen knirkade
○ äv. i opersonlig konstruktion
det knirkar
det knirkade om dörren
belagt sedan 1651; till knirra; ljud­härmande
knirkaknirkande, knirkning, knirk