SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 kollegialitet kollegialiteten kol·legi·al·itet·en substantiv [-gialite´t] ● kamratanda mellan kollegor ofta med tonvikt på sammanhållning mot omvärlden kollegialitet (mellan några) kollegialitet (med någon) kollegialiteten inom poliskåren belagt sedan 1896 SO Alfabetisk lista kollation subst. kollationera verb kollationering subst. kollega subst. kollegial adj. kollegialitet subst. kollegieblock subst. kollegieblock (block) kollegierum (kollegium) kollegium subst. kollekt subst. Till alla ordböcker