publicerad: 2021  
kortslutning kort­slutningen kort­slutningar
kort|­slut·ning·en
substantiv
[kårt`-]
● (oönskad) obelastad förbindelse i elektrisk ström­krets som ger strömmen en kortare väg mellan spännings­källans poler och vanligen leder till över­hettning i ledningarna om inte säkringarna brister
kortslutning (av något)
alla säkringar gick vid kort­slutningen; man tror att branden vållats av kort­slutning
○ äv. bildligt tanke­mässig blockering
han fick en kort­slutning och kunde inte komma på svaret
belagt sedan 1889; 1969 i bildlig bemärkelse; jfr tyska Kurzschluss med samma betydelse