SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 krigare krigaren, plural krigare, bestämd plural krigarna krig·ar·en substantiv kri`gare ● person som (yrkesmässigt) deltar i krig SE kriga JFR soldat krigarfolk Banér, Torstenson och de andra svenska krigarna under 1600-talet belagt sedan 1541 SO Alfabetisk lista kriarättning (kria) kricka subst. kricket subst. krig subst. kriga verb krigare subst. krigare (kriga) krigarfolk (krigare) krigarkast (kast) krigföring subst. krigföring (krig) Till alla ordböcker
