publicerad: 2021  
kupé kupén kupéer
kupé·er
substantiv
1 mindre av­delning i järnvägsvagn av­sedd för ett litet an­tal personer
rökkupé; sovkupé
○ äv. sittrum i (täckt) bil
kupén är rymlig och luftig
belagt sedan 1858; av franska coupé 'liten, täckt vagn; kupé', till couper 'av­hugga; av­dela'; jfr ur­sprung till kupera, kupong
2 liten sportig bil­modell som är hel- el. halv­täckt
sportkupé
○ äv. ålderdomligt liten hel- eller halv­täckt fyr­hjulig vagn dragen av hästar
belagt sedan 1922