publicerad: 2021
lappa
lappade lappat
verb
1
laga med lappar el. annat (liknande) material
någon lappar (ihop) någon
SE
lapp 1
någon lappar (igen/ihop) något
någon lappar (igen) något
någon lappar (ihop) något
han gick omkring i en lappad skjorta; det gick till slut inte att lappa och laga mera
○
ofta med tonvikt på resultatet
med partikel, särskiltigen, ihop
avhjälpa brist hos, laga
lappa igen springorna
○
ofta bildligt
hela, reparera
försöka lappa ihop äktenskapet; lappa de skadade spelarna
belagt sedan 1507
brev från biskop Hemming Gadd i Linköping till Svante Nilsson (Styffe)
2
vardagligt
förse (bil) med meddelande om parkeringsbot
någon lappar något
bilar som parkerades på skolgården blev obönhörligen lappade
belagt sedan 1956
3
förstärka (tryckform) så att trycket blir likformigt
någon lappar något
belagt sedan 1873
lappalappande, lappning