publicerad: 2021
1loge
logen logar
log·en
substantiv
lo`ge 
●
(utrymme i) lantbruksbyggnad för förvaring av hö och säd
dans på logen; de fick sova över på logen
belagt sedan mitten av 1300-talet (Konung Magnus Erikssons Landslag);
fornsvenska loe; av okänt urspr.; ev. besläktat med
lave
2loge
logen loger
substantiv
[lå´∫]
1
omklädningsrum för skådespelare i teaterbyggnad eller dylikt
hon satt i logen och sminkade av
○
äv. om liten avdelning med åskådarplatser (ofta längs sidovägg) i teatersalong
○
äv. något utvidgat (i sammansättn.)
portvaktsloge
belagt sedan 1841;
av franska loge '(löv)hydda, koja; loge'; av germ. urspr.; jfr ursprung till
loggia
2
lokalavdelning av ordenssällskap
frimurarloge; nykterhetsloge
○
äv. om motsvarande lokal
han är på logen i kväll
belagt sedan ca 1785
