SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
fäbless´ substantiv ~en ~er el. faiblessefaiblesse [fäbles´]~n [-en] ~r [-er] fäbl·ess·en, faibl·ess·en●stor, personlig upp­skattning av ngt psykol.JFRcohyponymförkärlekcohyponymsvaghet deras fäbless för äkta mattorfäbless (för ngn/ngt/att+V)sedan 1794av fra. faiblesse med samma betydelse, till faible ’svag’; av lat. fle´bilis ’beklagans­värd’