publicerad: 2021
misskunda sig
misskundade misskundat
verb
miss`kunda sig 
●
ålderdomligt
visa barmhärtighet mot någon
misskunda sig (över någon)
belagt sedan ca 1430 (Själens tröst);
fornsvenska miskunna sik
misskunda sigmisskund
Gud, misskunda dig över mig syndare.
Bibeln (1917 års övers.), Lukas 18:13; ur en liknelse, där Jesus ställer en högmodig farisé och en ödmjuk publikan emot varandra; i citatet återges publikanens bön
