SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 mäla mälde el. mälte, mält, presens mäler verb mä`la ● ålderdomligt omtala någon mäler (något/sats) någon mäler (något) någon mäler (sats) ○ äv. ålderdomligt säga belagt sedan 1000-talet (runsten, Dingtuna, Västmanland (Sveriges runinskrifter)); runform melti (pret.), fornsvenska mäla 'tala; nämna; lova'; bildn. till mål 7; jfr ursprung till fåmäld, 2förmäla, lågmäld, tillmäle, vedermäle mälamälande mäla sig ur, mäla sig ut SO Alfabetisk lista 1mäkta adv. 2mäkta verb mäktig adj. mäktighet subst. mäktighet (mäktig) mäla verb mäla sig ur verb mäla sig ut verb Mälarlandskap (landskap) mäld subst. 1mälta subst. Till alla ordböcker