publicerad: 2021  
1mälta mältan mältor
mält·an
substantiv
mäl`ta
● säd som under­går mältning
belagt sedan ca 1635; se ur­sprung till 2mälta!!
2mälta mältade mältat
verb
mäl`ta
● bereda (säd) till malt genom att låta den gro under särsk. behandling
mälta (något)
mälta havre
belagt sedan 1466 (Vadstena klosters Jordebok); fornsvenska mälta; bildn. till malt
mältamältande, mältning