publicerad: 2021
nollställa
nollställde nollställt, presens nollställer
verb
[nål`-] 
●
ställa (mätare eller dylikt) på läget noll
någon nollställer något
hon nollställde räkneverket på videon; han nollställde vägmätaren
○
äv. bildligt, spec. ekonomi (vanligen i samband med skuld)
kommunen sköt till en miljon för att nollställa verksamheten
○
spec.
vanligen perfekt particip
opartisk
någon är nollställd
han är helt nollställd vad gäller sympatier för den ena eller andra sidan
○
spec. äv.
vardagligt
vanligen perfekt particip
dum
någon är nollställd
den killen är helt nollställd
○
spec. äv.
vanligen perfekt particip
uttryckslös
någon är nollställd
en soldat i givakt ska se helt nollställd ut
belagt sedan 1958
nollställanollställande, nollställning
