publicerad: 2021  
nonsens ingen böjning, neutrum
non·sens
substantiv
[nån´-]
menings­löst inne­håll i tal el. skrift
nonsens (om någon/något/att+verb/sats)
nonsens (om någon)
nonsens (om något)
nonsens (om sats)
nonsens (om att+verb)
rent nonsens; kvalificerat nonsens; prata nonsens; av­färda något som nonsens
belagt sedan 1788; av engelska nonsense med samma betydelse; av franska non-sens med samma betydelse, till non- och sens 'mening; förnuft'; besläktat med sensation