SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 obligera obligerade obligerat verb [-∫e´-] ● något ålderdomligt ofta perfekt particip försätta i (viss förpliktelse på grund av) tacksamhetsskuld JFR förplikta obligera någon att+verb han kände sig obligerad att hålla ett tacktal belagt sedan 1842; av franska obliger med samma betydelse; av lat. obliga´re, se ursprung till 1obligat!! obligeraobligation SO Alfabetisk lista obligationslån subst. obligationsrätt subst. obligatorisk adj. obligatorium subst. obligatstämma (obligat) obligera verb oblik adj. oblodig adj. oblyg adj. oboe subst. oboekonsert (oboe) Till alla ordböcker