publicerad: 2021
okunnig
okunnigt okunniga
o|kunn·ig
adjektiv
●
som har dåliga kunskaper inom visst område
okunnig (om någon/något/sats)
okunnig (om någon)
okunnig (om något)
okunnig (om sats)
okunnig (i något/sats)
okunnig (i något)
okunnig (i sats)
hon är ganska okunnig om musik
○
äv.
som inte har vetskap om visst faktum
de var okunniga om sina rättigheter
○
äv. om handling eller dylikt
ett okunnigt uttalande
belagt sedan 1639;
jfr fornsvenska okunnogher 'okänd, obekant'