publicerad: 2021
ordentlig
ordentligt ordentliga
ord·ent·lig
adjektiv
1
som uppfyller alla krav på noggrannhet vid utförande av viss handling el. i allmänhet; om person
ordentlig (med något/att+verb)
ordentlig (med något)
ordentlig (med att+verb)
eleverna var flitiga och ordentliga
○
äv. om handling eller dylikt
ett ordentligt och städat uppförande
belagt sedan ca 1550;
av tyska ordentlich med samma betydelse; till
orden