publicerad: 2021
pakt
pakten pakter
pakt·en
substantiv
●
formell överenskommelse i större fråga vanligen mellan stater; ofta om samarbete av militär natur
icke-angreppspakt; vänskapspakt
en pakt (med någon/något) (mot någon/något)
en pakt (med någon) (mot någon)
en pakt (med någon) (mot något)
en pakt (med något) (mot någon)
en pakt (med något) (mot något)
en pakt (mellan några) (mot någon/något)
en pakt (mellan några) (mot någon)
en pakt (mellan några) (mot något)
ingå en pakt; sluta en pakt; pakten mellan de båda stormakterna oroade grannstaterna
○
äv. med tonvikt på samarbetet
de är i pakt mot den gemensamma fienden
belagt sedan 1510 (underrättelser från Didrik Guldsmed i Nylödöse om danskarnas rustningar (Styffe));
fornsvenska pakt; jfr ursprung till
paktum