publicerad: 2021  
rumphugga rumphögg rumphuggit rumphuggen rumphuggna, presens rumphugger
verb
rum`phugga
● nästan en­bart perfekt particip av­sluta på ett allt­för tidigt stadium
något är rumphugget
ett rump­hugget torn
○ ofta abstrakt
JFR stympa
det blev en ganska rump­huggen debatt efter­som den bröts när halva talar­listan var kvar
belagt sedan 1880
rumphuggarumphuggande, rumphuggning