publicerad: 2021  
röd rött röda
adjektiv
som har färg som liknar rinnande blod en av grund­färgerna, vanligen upp­fattad som varm
rödbrun; rödflammig; blodröd; illröd; klarröd; tegelröd; vinröd
en röd rubin; jul­tomtens röda kläder; en röd liten stuga med vita knutar
ofta substantiverat
hon lade på mera rött på läpparna; tyget stötte i rött
sär­skilt om så­dan ansikts- el. ögon­färg, ofta beroende på upp­hetsning, ilska, hetta el. kyla
blossande röda kinder; vara röd i an­siktet av nervositet
äv. i fråga om mindre klar färg som drar åt samma håll
rävens röda päls; tallarna lyste röda i sol­nedgången
ofta som varnings- el. stopp­symbol
stanna för rött ljus
äv. bildligt, spec. i ut­tryck för kärlek eller dylikt
kärlekens röda flamma
spec. äv. för att beskriva hetsighet el. snabbhet
lugn, jag är där på två röda sekunder!
spec. äv. för att beskriva socialistisk el. all­mänt revolutionär åsikt el. politik
röd front på första maj; den röda sidan i finska inbördes­kriget
de röda khmererna se khmer
den röda tråden se tråd
den röde hanen se hane
engelskt rött ett tegel­rött färg­ämnebestående av järn­oxid: salen renoverades och målades om i engelskt rött
ett rött skynke se skynke
få rött kort se kort
i dag röd, i morgon död just nu levande men när som helst i fram­tiden död
i rödaste rappet se rapp
inte ett rött öre se öre
rulla ut den röda mattan se matta
röd av­gång se avgång
röd blod­kropp se blodkropp
röd dag se dag
röd korund se korund
röd som en kräfta/pion/tomat häftigt rödvarje gång han talar in­för folk blir han röd som en tomat i an­siktet
röda hund se hund
se rött bli mycket arghöjningen av biljettpriserna fick många tåg­resenärer att se rött
belagt sedan 1000-talet (runsten, Björksta, Västmanland (Sveriges runinskrifter)); runform rauþi (best. form), fornsvenska röþer; gemensamt germanskt ord, besläktat med lat. rub´er 'röd'; jfr ur­sprung till rodna, ruda, rönn
Röda rummet. Titel på roman av August Strindberg (1879; titeln syftar på en av­delning av Berns salonger där romanens kotteri av bohemer träffades)