publicerad: 2021  
signal signalen signaler
sign·al·en
substantiv
[siŋna´l]
● (följd av) av­givna tecken med viss, överens­kommen betydelse, som över­för visst (kortare) med­delande mest inne­hållande order, maning om upp­märksamhet eller dylikt; vanligen av enkel form, t.ex. ljud- el. ljus­stöt
signalera; signalraket; signalsystem; flaggsignal; klarsignal; morsesignal; tidssignal; varningssignal
en signal (för/till någon/något) (om något/sats)
en signal (för någon) (om något)
en signal (för någon) (om sats)
en signal (för något) (om något)
en signal (för något) (om sats)
en signal (till någon) (om något)
en signal (till någon) (om sats)
en signal (till något) (om något)
en signal (till något) (om sats)
sända signaler; ge signal vid om­körning; signalen slog om till rött och trafiken stannade; hon lät sju signaler gå fram innan hon lade på
○ äv. om överens­kommet tecken i sig
en av signalerna för lots är flaggan "G"
○ äv. om an­tytt budskap, vanligen av styrande el. över­gripande karaktär
signalvärde
nya signaler från ledningen; klubben fick positiva signaler från kommunen; de vuxna sänder konstiga signaler till barnen ibland; riks­bankens räntehöjning inne­bar en tydlig signal
○ äv. om ofrivilligt tecken
signalsubstans
hans skolkande är en signal om att han mår dåligt
slå (någon) en signal ringa ett telefon­samtal (till någon)slå en signal till mig när du kommer hem!
belagt sedan 1734; av franska signal med samma betydelse; till lat. signa´lis 'bestämd att ge tecken', till si´gnum 'tecken'; jfr ur­sprung till signum