publicerad: 2021  
sinne sinnet sinnen
sinn·et
substantiv
sinn`e
1 (kroppsligt organ med) förmåga att om­vandla fysiska retningar till syn-, hörsel-, känsel-, lukt- eller smak­upplevelser
JFR känsla 1
sinnesintryck; sinnesorgan
de fem sinnena; lukten var hans sämst ut­vecklade sinne; de tvivlade på sina egna sinnens vittnes­börd; han mötte världen med vid­öppna sinnen; det vid­underliga landskapet fyllde alla sinnen
○ äv. något ut­vidgat
balanssinne
hon väntade med alla sinnen på hel­spänn
ett sjätte sinne en (nästan) över­naturlig förmåga att upp­fatta före­teelser som inte kan upp­fattas med de fem organiska sinnenahan verkar ha ett sjätte sinne som gör att han all­tid vet var mot­ståndaren kommer att skjuta
belagt sedan 1405 (testamente upprättat av Jösse Johansson till förmån för kyrkor och kloster i Uppsala (Svenskt Diplomatarium)); fornsvenska sin, sinne; av lågtyska sin 'sinne; tanke; förstånd'; besläktat med sentera; jfr även besinna
2 knappast plur. (samman­fattning av) tänkande, känslo­liv och vilje­liv
JFR psyke 1, själ 1
sinnesfrid; sinnesförmögenhet; sinneslugn; sinnesro
hans oroliga sinne; hon hade ett ljust sinne; få lugn i sitt sinne; en underbar frid fyllde hennes sinne
○ äv. humör
sinnelag; sinnesrörelse
○ äv. smak, tycke
en person efter hans sinne
efter sitt sinne efter sin egen smaksedan hon tog över före­taget har hon format det efter sitt sinne
få någon/något ur sinnet/sitt sinne få någon/något ur tankarnadet som chefen sagt till henne kunde hon inte få ur sinnet på hela veckan
gå någon djupt till sinnes göra någon mycket ledsen och upp­rördföräldrarnas bort­gång gick honom djupt till sinnes
i sitt stilla sinne tyst för sig självdet här kommer aldrig att lyckas, tänkte hon i sitt stilla sinne
sinnet rinner (till/över) på någon någon blir arghan hade druckit mer än han tålde och sinnet rann till på honom när han blev till­sagd att lugna sig
sätta sig i sinnet att göra något bestämt före­sätta sig att göra någotde har satt sig i sinnet att flyga jorden runt nonstop
vara från sina sinnen vara förryckt eller tokigdet händer att barn måste omhänder­tas då föräldrarna är från sina sinnen
vara lätt till sinnes vara på gott humörefter den fantastiska konserten var hon lätt till sinnes
vid sina sinnens fulla bruk se bruk
belagt sedan senare hälften av 1300-talet Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)
3 läggning med talang för något
JFR anlag 2, fallenhet
bollsinne; ordningssinne
sinne för något/att+verb
sinne för något
sinne för att+verb
han har sinne för humor; hon har ut­präglat sinne för ekonomi
belagt sedan 1617