publicerad: 2021  
1skallra skallran skallror
skallr·an
substantiv
skall`ra
● en späd­barns­lek­sak i form av en liten behållare som är fylld med små­kulor och som ger ifrån sig ett rasslande ljud när den skakas
○ äv. om annan före­teelse som ger ifrån sig liknande ljud
skaller­ormens skallra består av torra hud­bitar
belagt sedan 1712; till 2skallra
2skallra skallrade skallrat
verb
skall`ra
● ge ifrån sig upp­repat, hårt, lätt ekande ljud som när småsten skakas om­kring i en behållare; ibland äv. med tanke på åt­följande rörelse
JFR rassla, skrälla 1
något skallrar
fönster­rutorna skallrade när lång­tradaren for förbi; hon frös så att tänderna skallrade
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska skaldra; bildn. till skall
skallraskallrande, skallring, skaller