publicerad: 2021  
skapa skapade skapat, i perfekt particip ibland skapt
verb
ska`pa
● bringa till existens ofta ur form­löst till­stånd; vanligen med av­seende på något stort el. betydelse­fullt
JFR alstra, frambringa, gestalta, åstadkomma
skapare
någon/något skapar (någon/något)
någon skapar (någon)
någon skapar (något)
något skapar (någon)
något skapar (något)
Gud skapade världen; skapa nytt liv; hon skapade en förmögenhet på bara några år; skapa sig ett eget hem
○ spec. i konstnärliga samman­hang (äv. med konstruktions­växling i presens particip)
skapande
skapa med händerna; skapa stor konst; skapa i lera; barnens behov av att få skapa
○ äv. med av­seende på abstrakta förhållanden (och ibland utan med­vetet handlande) framkalla
skapa arbets­tillfällen; skapa en god stämning; skapa intresse kring sin person
○ äv., i vissa ut­tryck, för att an­ge viss egenskap hos person i perfekt particip
någon är skapad/skapt (för något)
någon är skapad (för något)
någon är skapt (för något)
något är skapat/skapt (för något)
något är skapat (för något)
något är skapt (för något)
några är skapade/skapta (för något)
några är skapade (för något)
några är skapta (för något)
de är som skapta för var­andra; han är inte skapt för att vara chef
jag vill vara skapt som en nors om ... det är helt otänkbart att ...jag vill vara skapt som en nors om det här trams­programmet blir en publik­succé
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen); fornsvenska skapa 'forma; skapa; an­ordna; skaffa'; gemensamt germanskt ord, urspr. trol. 'forma genom huggning'; jfr ur­sprung till skaffa
skapaskapande, skapelse
skapa om